Stoppakriget.nu

Amerika som världsmakt

Amerika

Politiska partier och valprocessen i USA

Det finns troligen inget lands valprocess som följs och rapporteras så noga som det amerikanska valet. Det har kommit att bli ren underhållning att följa den här långa processen. Detta sätts igång mer än ett år innan det är dags för att faktiskt gå till val för välja parti och president. Det hela börjar med att de båda partierna, demokraterna och republikanerna, ska välja sin kandidat som ska representera partiet och så småningom bli landets president om partiet vinner valet. Man kan säga att det är en lång process som går ut på att kandidaterna reser landet runt och håller kampanjmöten där de talar om den politik som de vill föra.

Dessa kampanjer och kampanjmöten är oftast ingen lugn historia utan kan liknas med något i stil med underhållning med inslag av populärmusik, ballonger och konfetti. Presidentkandidaterna framställs som Hollywoodstjärnor och mediebevakningen är stenhård. Det förekommer smutskastning partierna emellan och jakten på vinsten och presidentskapet är allt som räknas. Det utlovas många vallöften under den här perioden och kampen om att få väljarna på sin sida är stenhård. Det är dessutom vanligt att stora filmstjärnor, musiker eller mediepersonligheter går ut och offentligt stödjer en kandidat och exempelvis uppträder på kampanjmöten eller liknande. Det är främst i USA som denna typ av kampanjande förekommer, allt för att påverka så många väljare som möjligt.

Historia

Den första amerikanske presidenten hette George Washington och valdes år 1789. Vid den här tiden fanns det inga politiska partier i USA. Det första parti som sedan bildades under 1790-talet kallades för federalisterna. Detta parti ville främst ha en nationalstat och satsa stort på industrialisering och handel. Det andra partiet som till en början kallades för anti-federalisterna, ville främst ha ett demokratiskt lett jordbrukssamhälle. Så småningom skulle dessa två delar splittras upp och bilda två andra grupperingar som sedan blev grunden till dagens två partier, republikanerna och demokraterna. Man skiljer dessa två åt politiskt genom att säga att republikanerna är konservativa och demokraterna är mer liberala.

Demokraterna

Det demokratiska partiet bildades genom att en grupp republikaner bröt sig ur från partiet. Den här gruppen politiker hörde till en mer liberal falang av den republikanska partiet. Under halva 1800-talet så var demokraterna de ledande paritet i Amerika. Men detta fick ett slut när partiet år 1860 splittrades i slavfrågan och republikanen Abraham Lincoln valdes till president. Traditionellt sett har sydstaterna setts som partiets starkaste fäste, men detta har kastats om en del under de senaste åren. Demokraternas presidentkandidat år 2016 blev den före detta presidenthustrun och utrikesministern Hillary Clinton, som förlorade valet mot Donald Trump. Nästa val är 2020, och det är fortfarande oklart vem som kommer vara demokraternas kandidat.

Republikanerna

Republikanerna är alltså det konservativa partiet i USA som många av de kristna i landet anser sig höra till. Den första republikanske presidenten var alltså Abraham Lincoln som blev USA:s 16:e president år 1860. Republikanerna skulle komma att dominera den amerikanska politiken mellan år 1896 till 1928 strax innan den stora finanskrisen år 1929. Nästa långa period av övertag för partiet skulle komma att bli under 1980-talet när Ronald Reagan blev president. Deras mest kontroversiella president är utan tvekan Donald Trump som svors in i januari 2017. Donald Trump är också landets äldsta sittande president näst efter Ronald Reagan, och något som de båda har gemensamt är att de även har haft en fot i underhållningsbranschen.

Hur går valet till?

Vart fjärde år är det politiskt val i USA. Den person som blir president kan som högst sitta på sin post under 8 år i sträck. Valet i USA är lite komplicerat och inte helt enkelt att förstå. Man kan tro att befolkningen röstar på en presidentkandidat men i själva verket är det ett antal elektorer som sedan väljer presidenten. Detta är en församling på 538 personer och det krävs 270 elektorsröster för att bli vald till president. Men ofta innebär detta att den kandidat som får mest röster i valet även får elektorernas röster, och det är endast i undantagsfall som andra beslut tas i frågan.

LEAVE A RESPONSE

Your email address will not be published. Required fields are marked *