Stoppakriget.nu

Amerika som världsmakt

Amerika

Styrelseskicket i USA

Styrelseskicket i USA utgår från att vara en federal republik och USA:s författning trädde i kraft 1789. Hela statsskicket i USA bygger på maktfördelningsprincipen. Styrelseskicket utgår från att lagstiftande, verkställande och dömande makt ska vara särskilda och därav balansera varandra. Presidenten i USA innehar inte mindre än tre sorters ämbeten inom sin roll som president – statschef, regeringschef och överbefälhavare. Detta gör presidentposten i USA till en av världens mäktigaste maktpositioner. Presidenten är den person som förväntas styra landet, medan kongressen ska skriva lagarna och högsta domstolen ska reglera att presidentens beslut eller kongressens skrivna lagar inte strider mot författningen. Genom författningen regleras även maktförhållandet mellan staternas självbestämmande och att dessa inte strider mot författningen.

Högsta domstolen i USA är den högsta juridiska instansen och den består av nio stycken domare. Dessa domare utses av presidenten och de sitter på domarposten livet ut – för att godkänna presidentens utsedda domarposter behöver de godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Högsta domstolen är den enda juridiska instansen som kan ogiltigförklara beslut som fattats i kongressen eller av presidenten själv. Den kan också ingripa när det gäller staternas rättigheter till att stifta egna lagar och lagtvister som överklagats i lägre juridiska instanser. Kort sagt är högsta domstolen den mäktigaste juridiska instansen i USA och de nio personer som den består av är således mycket mäktiga.

Kongressen i USA

I USA består kongressen av två kammare och dessa kallas senaten och representanthuset. Deras jurisdiktion ska besluta i nationella politiska frågor som rör exempelvis federala skatter, handelstullar, militär och krigsförklaringar. Det som lagstiftas fram i kongressen gäller i hela USA. Allt annat ska bestämmas i respektive staters jurisdiktion. Detta är anledningen till att det kan vara helt lagligt att sälja, bruka eller inneha marijuana i en stat men vara förbjudet i en annan av landets stater. Eventuella lagtvister mellan staternas suveränitet och författningen avgörs av USA:s Högsta domstol. I likhet med eventuella lagbeslut eller oenigheter i kongressen kan överklaganden från staterna i USA slutligen hamna i Högsta domstolen.

Representanthuset

Underhuset i amerikanska kongressen kallas representanthuset och är USA:s federala lagstiftande församling. Vartannat år byts samtliga mandat ut i representanthuset och det sker genom allmänna val i november månad. Mandatfördelningen utgår från de olika staternas folkmängd. En större folkmängd i en stat ger den aktuella staten fler mandat i representanthuset – dock kan ingen delstat i landet få mindre än ett mandat – detta oavsett folkmängd. Ingen stat i USA saknar därav någon representant i representanthuset. Här finns samtliga av USA:s stater representerade över de 435 mandaten varvid sex av dessa inte har någon rösträtt. De tvååriga mandatperioderna startar den 3 januari och löper sedan i sessioner om två år.

Senaten

I regel brukar senaten ses som överhuset i USA:s federala representation av stater och underhuset är då Representanthuset. Senaten har rätt att genom majoritet kunna godkänna internationella avtal och fördrag. Senaten kan även godkänna tillsättandet av ämbeten samt döma i delstatsmål. USA:s konstitution har genom kompromisser som skedde år 1959 låtit varje delstat inneha två stycken senatorer i senaten. Detta oavsett hur stor folkmängden är i staten. Därav sitter det totalt 100 senater representerade genom de 50 olika staterna. Utslagsrösten om det blir 50/50 i senaten innehas av USA:s vicepresident. Om denna inte är närvarande vid en sådan omröstning går förslaget inte igenom och faller därmed.

Högsta domstolen har sista ordet

Hierarkin och maktfördelningen inom USA:s jurisdiktion är tydlig. Allt prövas först i de lägre juridiska instanserna. Om detta överklagas går det vidare till nästa instans och slutligen kan det hamna i händerna på de nio domarna och högsta domstolen i USA. Fördelningen av makten ska innebära en mindre risk för korruption och mutbrott. Samtidigt är det underligt att den högsta juridiska instansen i USA besitts av endast nio personer. Lägg därtill att domarna i Högsta domstolen får sitta på domarposten livet ut. När det finns en ledig domarpost inom Högsta domstolen i USA är det presidenten som väljer kandidat för domarposten och kandidaten ska sedan godkännas av kongressen.

LEAVE A RESPONSE

Your email address will not be published. Required fields are marked *